Fotograf Felix Oppenheim, skribenten Niclas Sjögren, före detta chefredaktören för Bicycling Andreas Danielsson och artisten Martin Stenmarck drog till Nordkorea och cyklade. Det blev till någon slags mix av krossade fördomar och Så mycket bättre. Häng med till världens mest slutna land.
Text: Niclas Sjögren / Foto: Felix Oppenheim
Mil efter mil kantas vägen av rosa, vita och purpurfärgade blommor, så kallade rosenskära. Vi hejar på vänliga locals som skrattar gott åt våra tafatta försök att uttala deras hälsningsfras, det vill säga an-nyeong-ha-se-yo på koreanska. En glest trafikerad serpentinväg tar oss uppåt i bergen alldeles vid skidorten Masik Ryong, inte långt från hamnstaden Wonsan, ungefär 30 mil från Pyongyang, huvudstaden i världens mest slutna land. Mina fördomar fullkomligt slår frivolter inne i huvudet. Allt elände, allt mörker, allt hemskt jag läst om detta land kontrasteras mot all den glädje och nyfikenhet vi möter. Visst lär många områden vara extremt fattiga men här finns också ljuspunkter och framåtanda, inte minst när det gäller ambitionen att locka utländska turister. Givetvis visar våra guider upp det finaste dom kan, precis som turistfolk gör i USA och Österrike när man ska bygga varumärke.
