Att kalla en annan människa för konspirationsteoretisk är inte någon komplimang. Snarare antyds att individen i fråga är neurotisk, paranoid och labil eller till och med psykiskt sjuk. Men neuroforskning visar att den mänskliga hjärnan är gjord för att leta efter mönster och fylla i lyckor. Och paranoia kan vara ett sätt att hitta mening i det till synes meningslösa.
Foto: Pexels
Malin Hildebrand Karlén är examinerad psykolog och doktorand i rättspsykologi. Gränsen mellan friskt och sjukt när det kommer till konspirationsteorier och paranoia är långt ifrån glasklar, menar hon.
– En relativt stor del av befolkningen har vad vi skulle kalla för vanföreställningar om tillvaron utan att för den skull vara psykiskt sjuka. Egentligen är det kanske inte konstigare att tro på en konspirationsteori än att tro på gud. Det är ett sätt att förklara en värld som framstår som obegriplig.
Technical harassment eller mindcontrol är när människor anser att de är övervakade av exempelvis forskare eller myndigheter genom elekronik som opererats in i hjärnan. De upplever att någon läser deras tankar, att man försöker kontrollera deras beteenden eller över huvud taget störa dem genom att sända ut signaler eller röster. De känner sig förföljda och mår ofta mycket dåligt.
