Forskaren bakom optogenetik vill få fullständig koll på hjärnan

Med optogenetiken har psykiatern och neuroforskaren Karl Deisseroth revolutionerat möjligheterna att förstå och påverka hjärnan. Kanske ger kombinationen ljuskänsliga bakterier, genmodifiering och neurosensorer oss i framtiden svaren vi behöver för att bota hjärnans många sjukdomar. 

13 min lästid

Foto: Giorgio Giorgi /Pixabay

Mannen pratade oavbrutet. I ett till synes slumpvis flöde av tankar och associationer kom orden ut hur hans mun och bildade en obegriplig kedja av ljud. Humörsvängningarna var oerhörda, han ömsom skattade, ömsom grät. Av sin omvärld uppfattade han inte mycket. Men en sak var uppenbar. Mannen led svårt.

Karl Deisseroth var 27 år. Året var 1998. 

– Där och då, i mötet med den här herren övergav jag den plan jag dittills satt upp för mitt liv, säger han. Jag såg hans oerhörda lidande och det berörde mig djupt. Och på något sätt fann jag det även mycket intressant hur psykosen kom till uttryck, hur en hjärna kunde fungera så fundamentalt annorlunda. I det ögonblicket bestämde jag mig för att bli psykiater. 

Har du skrivit artiklar som du vill publicera på Gazzine?

Connecting people
through stories

Powered by journalists
Worldwide - in your language
Sustainable business model
Tack för att du stöttar vår vision!

Connecting people
through stories

Powered by journalists
Worldwide - in your language
Sustainable business model

Skaffa en prenumeration för att börja följa…

Stötta Gazzine för 99 kr/år Logga in