Varje år deltar tusentals människor i motionslopp som Vasaloppet, Lidingöloppet och Vätternrundan. Men vad händer när loppet är avklarat? Journalisten Henrik Lenngren har undersökt post-competition blues, känslan som infinner sig efter målgång.
Foto: Unsplash
Plötsligt står du där, helt vilse i ett rörigt skafferi av känslor. Målet du strävat efter så länge är avklarat och uppnått. Den identitet du levt med under en längre tid har plötsligt försvunnit. Det hett efterlängtade diplomet som skulle spikas upp på väggen ligger och skrynklar bland räkningarna i fruktskålen.
Med motionsloppet i imperfekt borde du ju vara lycklig. Men när du går på lönlös jakt efter lyckan är det som om den mentala uppförsbacken är enorm.
Det är inte ovanligt att idrottare hamnar i ett mentalt vacuum i dagar, veckor eller till och med månader efter ett avslutat lopp. En minidepression, har några kallat det för. Ändå talas det så tyst om känslosvallet och den deppighet som faktiskt kan uppstå när Loppet med L inte längre står för dörren utan långsamt försvinner i backspegeln.
