Tre år efter skilsmässan kan journalisten Christian Daun inte sluta grubbla. Vad var det som egentligen hände och vad hade han kunnat göra annorlunda? Åsa Lekberg Steinsvik fick en pratstund med varannanveckapappan om det ofrivilliga livet som skild.
Varför skildes ni?
– Det var flera år av söndring som accentuerades av småbarnsliv. Vi hade en drastisk nedsatt förmåga att reda ut saker på grund av sömnbrist, barn och jobb. Jag tänkte att det var segt, att vi var hårt prövade, men att vi skulle övervinna detta tillsammans. Skilsmässa tänkte jag aldrig. Det var hon som nämnde ordet först. Då var det redan försent. Allt rasade och det gick inte att reparera.
Vad hade du kunnat göra annorlunda?
– I dag önskar jag att jag hade frågat hur hon mår i stället för att tänka; “vad sur hon är”. I min nästa relation tänker jag ha schemalagda avstämningar i vardagen fastän allting verkar bra – som ett medarbetarsamtal.
I tre år har du ältat din skilsmässa i krönikor och nu ska det bli bok. Varför?
