Idag förknippar vi ordet lov med ledighet, men skollovens funktion var från början att barnen skulle arbeta. Och vårt sköna, slappa ord semester betyder inte alls ledighet på många andra språk utan skoltermin. Hur blev det så här?
Foto: Adobe Stock
Ordet sommarlov ger dig kanske associationer till en ledighet som känns oändlig, lata dagar i solen, bad i ljumma sjöar. Men det långa sommarlovet har sitt ursprung i bondesamhället, och då var tanken inte alls att skolbarnen skulle vila upp sig.
Tvärtom fick de tillåtelse att vara lediga från skolan för att de behövdes i skördearbetet. Ordet lov för ledighet kommer från betydelsen tillåtelse, alltså att få vara borta från undervisning. Lov har använts i den här betydelsen sen 1600-talet, liksom synonymen ferie. Den har lånats in från latinets feriæ, som betyder högtidsdagar.
Arbetslov blev fritid
I Sverige infördes obligatorisk skolundervisning med folkskolans införande 1842, och då anpassade man läsåret efter bondesamhällets årstidsbundna arbete. Även höstlovet var ursprungligen ett arbetslov, på många ställen kallat potatislovet eftersom barnen fick ledigt för att hjälpa till med potatisskörden. Och sportlovet var ett kokslov, infört krigsvintern 1940 då man vill spara på det ransonerade bränslet koks.