Rött, vitt och rosé är de gamla välbekanta benämningarna för vin. Ja kanske bubbel som begrepp också satt sig i det folkliga, men faktum är att orangevin även blivit vedertaget. Men orangevin är ett nygammalt påfund framställt enligt gammal teknik.
Foto: Pxhere
Orangevin smakar som en blandning av vitt och rött vin
Orangevin har kanske inte fått ett folkligt och brett erkännande riktigt ännu, det kan vara en generationsfråga, men faktum är att orangevin fått fint fäste hos framför allt den yngre generationen. Även Systembolaget, som styr en del av våra begreppsval för dryck, har anammat vinstilen och anger på sin hemsida kriterier för orangevin. De innebär att det behöver vara ett vitt vin där druvorna skalmacererats flera dagar eller längre tid och det behöver vara lite, eller inga tillsatser i framställningen.
När man smakar på ett orangevin kan man förundras, det smakar nytt och annorlunda, som en blandning av vitt fylligt, smakrikt vin och ett lättare lite kärvare rött vin. Strävheten kommer från druvans skal och just detta skiljer ett orangevin från ett vitt traditionellt framställt vin. För vitt vin pressas druvan försiktigt och skalen skiljs från musten, vinet jäser i sterila tempererade miljöer och blir klara och friska. Orangevin är raka motsatsen, druvorna lämnas under en längre tid med skalen, kärnor och stjälkar i lerkärl som kallas qvevri där musten jäser och bärnstensfärgas. I Georgien, där orangevin nu åter fått ett uppsving, kallas vinet också amber win. Det orangea vinet jäser helt naturligt i qvevrin och buteljeras ofta utan filtrering vilket gör att det kan uppfattas lite grumligt i flaskan.
