Amatör! Blåbär! Gröngöling! Det kan vara besvärligt att vara nybörjare, men att lära något nytt är nästan en garanti för att livet blir ljusare.
Minns du din första kyss?
Jo, det gör du nog. Då gungade jorden, då slogs porten upp till en ny värld. Sannolikt kände du dig osäker och klöstes av oro för att inte göra rätt. Få av oss hade fått pedagogisk och klargörande undervisning i kyssandets konst när det plötsligt var dags.
Du var, kort sagt, nybörjare.
Vilket vi alla har varit i allt vi någonsin företagit oss från det att vi började krypa, sedermera gå och prata. Första dagen i skolan, första dagen i gymnasiet, första barnet, första dagen som lärare, sjuksköterska, hissmontör eller programmerare – ständigt nybörjarens nervositet och osäkerhet.
Ögonkirurgen, piloten, astrofysikern och datasnillet – alla har de en gång varit nybörjare och inte haft en susning. Nu är de specialister, och experter hyllar vi eftersom vi tror oss leva i en meritokrati, alltså ett samhälle där befattningar besätts av de kunnigaste och bäst lämpade. Det är uppenbart en illusion, men den föreställningen kan vara en bidragande orsak till den ofta nedlåtande synen på nybörjare.
