Skribenten Jan Leek skriver om sin personliga koppling till konstnären Ivar Arosenius, som gick bort för 68 år sedan. Men ibland är avståndet mellan nutid och det förflutna inte längre än en kort kommentar från en vithårig, gladlynt dam.
Foto: CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
Ivar Arosenius blev inte så gammal. Han dog som 30-åring i början av januari 1909 strax utanför Älvängen, norr om Göteborg. Att hans berömmelse skulle bero på myten kring den unge konstnärens alltför tidiga död, vet jag inte. Hur det än var, hans folkliga beskrivningar av vardagsliv, ögonblicksbilder, och bisarrt absurda konstruktioner träffar en nerv hos vilken betraktare som helst. Oförglömliga är bilderna på dottern som ser ut genom ett fönster, betraktar ett ljus eller försöker öppna stängda dörrar till en värld som finns… därute. Hans bilderbok för barn, Kattresan, kom ut postumt. De mest kända motiven från den korta tiden i Älvängen är just dottern, men även hustrun och ett par porträtt av barnflickan Selma.
