Varje generation har sin musik, sina filmer. Vissa genrer är mer seglivade än andra.
Foto: Daniel Åhs Karlsson, CC BY 3.0, via Wikimedia Commons
Med vad som ser ut att vara ren slump, firar i år discon några extravaganta höjdpunkter. Visserligen växte genren fram ur soul och funk under en längre tid, men stilartens gyllene era var kort, intensiv med en minst sagt självförbrännande låga. Efterdyningarna rullar dock fortfarande in med jämna mellanrum. Vi blir då påminda om den energi och kreativitet som flödade fritt mellan åren 1977 och 1980. Som när den ikoniska artisten Grace Jones i våras gästade The Tonight Show med Jimmy Fallon. Hon var dåtidens mest nyskapande discodiva och uppträdde i början av sin sångkarriär på det ställe som var erans grundmurade mittpunkt, Studio 54 vid 254 West 54th Street på Manhattan i New York. Om denna nattklubb har det sagts mycket. Den frenesi, framåtanda och flykt från vardagen som rådde under den korta tid Steve Rubell och Ian Schrager drev stället, kan delvis tillskrivas de droger som fanns en masse och konsumerades med nitisk aptit. Även de sexuella känslorna låg i overdrive. Principen var att den som lyckades komma förbi Steve själv och den notoriskt nobbande dörrvakten, var att betrakta som pålitlig, legitim och villig.
