”Staffan var en stalledräng, han vattnade sina fålar fem, allt för den ljusa stjärnan…”
sjunger vi på Luciadagen. Men vem var då stalldrängen Staffan, hur kommer det sig att
sången till hans ära tillhör vår allra äldsta och mest älskade visskatt, och varför är han
kopplad till Lucia?
Foto ovan: Sankt stefanus till häst. Fotograf är Lennart Karlsson
Visans Staffan Stalledräng har visat sig vara identisk med den Stefanus som enligt
Apostlagärningarna var ledare för apostlarnas medhjälpare, men anklagades inför
översteprästerna för hädelse och stenades till döds av en uppretad folkmassa.
År 336 beslutades i Rom att Kristi födelse i fortsättningen skulle firas den 25 december på
den Obesegrade Solens dag (Dies Natalis Sol Invcti). Samtidigt beslutades att den 26
december skulle helgas åt Stefanus, den förste kristne martyren. Tanken var att på Juldagen
föddes Frälsaren till Jorden och på Annandagen föddes den förste martyren till himmelen.
Stefanus blev snabbt ett mycket populärt helgon. Från år 403 finns hans dag belagd i Metz
och från 448 i nuvarande Belgien.
