Det är rabattens kanter som är problemet. Det är de som blir fula och genererar mest arbete, det är där ogräsen härjar. Det gäller både invid gräsmattor och vid hårdlagda ytor. Öppen jord måste alltid undvikas, i den självsår sig fröogräsen och rotogräsen kryper in från sidorna. Täta perenner är lösningen, elegant och effektivt. Men de måste hålla ogräset stången utan att kväva sina grannar eller krypa ut i gräsmattorna.
Text och bild: Dan Rosenholm
För marktäckare som står på rad längs en rabattkant är kraven högre än för sådana som ska bilda enhetliga ytor. Det handlar framförallt om att skugga ut oönskade växter, att beröva ogräsen tillgång på ljus.
Bra kantväxter ska täcka marken väl, grönska tidigt på säsongen, ha lång vegetationsperiod och vara långlivade. De bör dessutom etablera sig snabbt, planterar man i maj ska bladmassan helst ha slutit sig i augusti. Den ideala kantväxten håller sig alltså tät och fin hela säsongen och vissnar inte ner förrän sent på hösten. De ska vara överlevare som uthärdar alla tänkbara väder, tåla torka såväl som fukt, inte vara kinkiga utan ha viljan att växa.
