För tre år sedan införde USA stränga sanktioner mot Venezuela. Tanken var att få regimen på fall. Det lyckades man inte med. President Maduro sitter säkrare än någonsin. Men en sak åstadkom sanktionerna – betydligt större inkomstklyftor.
Längs Calle Madrid i stadsdelen Las Mercedes puttrar en kö av lyxbilar. Det är Ferraris, Toyota 4Runners och Cherokeejeepar. Huvudstaden Caracas nya överklass skäms inte för att visa sin rikedom. På gatan ligger flera bodegones – lyxvarubutiker – som säljer sina importerade varor i amerikanska dollar. En storväxt man i 40-årsåldern håller en kartong med 48 chokladpraliner av märket Ferrero Rocher under armen. Jag undrar vad kartongen kostar.
– 28 dollar.
– Det var dyrt, säger jag.
– Tycker du, säger han och sträcker sig efter en kartong till.
Det mannen bär under sin arm motsvarar två månadslöner för en statligt anställd läkare. Oljelandet Venezuela har, förutom Kuba, de lägsta läkarlönerna i världen: 280 kronor i månaden. Därför har många av landets läkare emigrerat till Colombia, Chile och Argentina.