Under 1980-talet kom en våg av anklagelser om sexuella övergrepp i barndomen, framför allt i USA, där minnena av övergreppen hade kommit fram i terapi. I Sverige har frågan om bortträngda, traumatiska minnen aktualiserats i samband med fallet Sture Bergwall.
På det franska sjukhuset La Salpêtrière arbetade på 1800-talet läkaren Jean-Martin Charcot. Han var berömd och beundrad, bland både patienter och kolleger, bland annat för sina experiment med hypnos. Genom olika tekniker framkallade han hysteriska anfall hos patienterna, anfall som ansågs vara tecken på psykisk sjukdom.
Själv hävdade Charcot att det handlade om självsuggestion, medan skeptikerna menade att det var Charcots suggestiva tekniker och dynamiska personlighet som fick patienterna att utveckla anfallen.
Många av tidens verksamma läkare tog intryck av Charcot, bland andra Sigmund Freud.
Det var i denna tid och miljö som teorin om bortträngda traumatiska minnen skapades.
Bortträngning brukar det kallas när man pratar om traumatiska minnen som omedvetet lagras inombords och som ger symtom i form av exempelvis psykiskt lidande, diffus smärta eller ångest.
