Barnmorskorna i dagens Afghanistan gör inte bara en hälsoinsats, räddar inte bara liv, är inte bara en kvinnorättsfråga. Barnmorskorna är idag tillsammans med den ökade skolutbildningen för både flickor och pojkar en stark samhällsomdanande kraft i hela det afghanska samhället. – Receptet har varit hårt arbete och utbildning säger Nasrin Oryakhil.
Text och Foto: Donald Boström
En disig februarimorgon när planet tar mark på Kabuls flygplats syns diffusa figurer klättra omkring och hacka is på rader av militärhelikoptrar och flygplan.
Militärplanen på marken och en överrepresentation av muskulösa kortklippta män inne i passagerarplanet som just landat vittnar om att vi nu befinner oss i ett land i krig.
Vägen in mot huvudstan kör vi genom sjöar av smältvatten som får trafiken att sakta ner förbi grå betongmurar som ställts som bombskydd framför officiella byggnader. Vakter visiterar besökare som kommer och går, upptejpade lappar visar att det är strängeligen förbjudet att ta med sig handgranater och maskingevär in på restauranger och kontor.
Med viss regelbundenhet spränger sig en självmordsbombare på gatan, i ett varuhus, eller i en folksamling.