I de täta skogarna på Rwandas dimhöjda vulkanberg lever världens största apor – bergsgorillorna, som ökar i antal men ändå är hotade. Själva är de fredliga och så länge vi också är det får vi komma på besök. Det lilla landet i Centralafrika, inte större än Småland, rymmer mycket mer än världens största apor. Här finns tusentals kullar och dalar, skyskrapor och enkla jordbruk, framtidstro och en mörk historia.
– Kan ni räkna kullarna?
Vi har stannat på en kurvig väg som leder upp längs ett berg.
– Se om ni kommer upp i tusen, uppmanar chauffören.
Nedanför breder ett landskap ut sig med gröna dalar och lummiga höjder. De tusen kullarnas land. Ovan hänger regnet tungt i molnen. Luften är ljummen och vindarna som snälla beröringar. I Rwanda är det ständigt vår.
Den två timmar långa resan från huvudstaden Kigali – där nya skyskrapor i glas och betong ritar om stadens silhuett – till vulkanbergen nära gränsen till Kongo, går upp och ner för kullar, förbi majsfält, ljusgröna teplantager och människor som vandrar längsmed vägen med stora säckar gräs på huvudena och spadar i händerna. Bikupor i träden, klasar av rhododendron, potatisodlingar, blomkål, getter, kor och bananträd intill små tegelhus. Nästan 90 procent av befolkningen är bönder.
