Man säger att guld alltid utövat en oemotståndlig dragningskraft på människan. Men om man skärskådar de ädla metallernas historia hittar man flera allvarliga utmanare till den gyllene metallen.
Foto: Alchemist-hp / Wikimedia Commons CC BY-SA 3.0
I slutet av 1400-talet bodde tainofolket på olika öar i vad som nu kallas Västindien. Tainoerna hade ett komplext och hierarkiskt samhällssystem där guld som de kallade caona användes för politiska och religiösa ändamål. Korn av den ädla metallen kunde samlas in i floder och vattendrag. Någon teknik för att smälta caona hade tainoerna inte, de nöjde sig med att hamra metallen till små platta stycken som de polerade med sand.
Men just det faktum att tainoerna lätt själva hittade caona och kunde bearbeta den till önskad form sänkte metallens värde i deras ögon. Den gulvita färgen var heller inte särskilt tilldragande. Då var föremål av guanín som bara gick att komma över genom handel oändligt mycket värdefullare. Guanín var en legering av koppar guld och silver som framställdes av skickliga indianska smeder i nuvarande Colombia. Tainofolket beundrade legeringens röda eller purpuraktiga färg och värdesatte också den karakteristiska lukten. En lukt som förmodligen berodde på att kopparen reagerade med fettet från människornas fingrar.
