Han är sångare, inte bara i ett utan två, av Sveriges största rockband. Men bakom framgångarna har han tampats med psykisk ohälsa. Idag har han lärt sig acceptera sin sjukdom, och kan nästan känna sig tacksam.
– Utan den hade jag inte kunnat åstadkomma det jag gjort, säger Robert Pettersson från Takida och Stiftelsen.
Foto ovan: Bengt Nyman / CC BY SA – 2.0
Iklädd ett par svarta jeans, en tisha med urtvättad look och med kepsen nerdragen över pannan kliver han ur taxin framför hotell Blique by Nobis på Gävlegatan i Stockholm prick på avtalad tid. Från den andra sidan bilen kommer Dea Norberg, hans fru sedan nästan ett år tillbaka. De är snygga tillsammans. Dels för att de båda har utseendet för sig, men det är också något annat – jag tror att det är den där nyförälskelsen – som får dem att nästan skimra där de kommer gående mot mig.
Vi tar plats på hotellets uteservering där försommarsolens strålar värmer rejält. Robert och Dea beställer varsin mellanöl och en skål med salta nötter till. Intervjun bjuder på en kort paus i deras annars så hektiska helg och de tar tillfället i akt att njuta i solskenet.
