I barnens lekar och kvinnors ritualer fångar Jessica Lindgren-Wu både det flyktiga och det tidlösa. Känsla, stämning och uppriktiga ögonblick i dokumentära bilder tagna i vardagen. Efter drygt två decennier i London har hon återvänt till sina gotländska rötter.
Text: Maria Molin / Foto: Jessica Lindgren-Wu
I dessa tider får man föreställa sig de fysiska rummen på andra sidan en telefonförbindelse. I ett rum med tjocka kalkstensväggar på en gård i Väskinde på Gotland sitter Jessica Lindgren-Wu med sin katt i knät. Även sköldpaddan fick följa med när familjen flyttade från Croydon i södra London för snart två år sedan, till ön där Jessica föddes.
– Vi flyttade runt mycket under min barndom, så jag växte upp på Gotland, i Skåne och Stockholm. Alla sommarlov tillbringade vi på Gotland, där mina mor- och farföräldrar bodde, berättar hon.
Hon fick ett stipendium när hon gick ut Balettakademien och flyttade till London, där hon frilansade för olika dans- och teateruppsättningar. På en balettlektion träffade hon sin blivande man Paul. Jessicas inriktning var modern fridans medan Paul dansade klassisk balett.