Ett gult hus bland fiskarbyns smala gränder. På framsidan möter blommande buskar, perenner och underfundig konst. Där bakom reser sig granitberget brant ovan hustaken. Vi besöker konstnärinnan Ragnhild Marzelius i hennes sommarparadis på barndomens Bohus-Malmön.
Text och bild: Dan Rosenholm
Det måste ha varit ett barnens paradis, friheten var total. Fordon fanns knappt alls, en taxi och en lastbil var allt. Barnen levde sitt eget liv. De cyklade, klättrade i träd och klippor, ibland ramlade de ner. De badade och lärde sig tidigt simma, lekte rymmare och fasttagare, kröp undan och berättade historier. Av sparkstöttingar bildades tåg som de åkte med utför backarna – hej, vad det går – och de jumpade på isflak. De sprang vind för våg, fast egentligen inte, det kändes nog bara så:
– Alla kände allas barn, berättar Ragnhild Marzelius, vuxna visste precis vem man var, och om något blev alltför tokigt sa de minsann till.