När grannarna skrattade bakom den underlige enstöringens rygg använde han målarpenseln för att skapa en drömvärld. Idag säljs hans tavlor för hundratusentals kronor.
Foto: Helena Bonnevier /SHM fotograferade Lim-Johans tavla “Kaffe utan dopp”
Våren 1948 skulle folket i Ovanåker i Hälsingland fira all den konstnärliga talang som fanns i trakten. Så hembygdsföreningens ordförande Hans Lidman åkte runt och knackade på hos folk för att låna in tavlor av lokala konstnärer. Men Hans såg också till att kolla vad som hängde på väggarna på dassen. För han visste att där kunde finnas tavlor målade av den gamle enstöringen Johan Erik Olsson.
Lim-Johan, som gubben kallades, hade gått bort fyra år tidigare. Under sin livstid hade han skänkt bort sina verk till grannar och vänner och ödmjukt sagt att målningen bara passade på hemlighuset. Men Hans insåg att Johans tavlor förtjänade att lyftas fram. Men när de andra konstnärerna som deltog i utställningen fick höra att Johans ”dasskonst” också skulle visas blev de förnärmade. Hans måste försäkra dem att Johans alster skulle hängas i ett eget rum.
