I Sverige slutar året när det är som allra mörkast, och sedan länge har vi livat upp denna tid med fester. Både traditionerna och orden vi förknippar med dem har långa rötter bakåt, till flera olika kulturer.
Vintersolståndet
När vårt land är som allra mörkast, då når vi vändpunkten då dagarna långsamt blir ljusare igen. Det är inte konstigt att tiden runt vintersolståndet har firats i så många kulturer.
Vintersolståndet handlar liksom sommarsolståndet ett halvår tidigare om jordens lutning. I midvintertid ligger norra halvklotet som längst från solen vilket ger oss ett dygn då det knappt blir ljust – och ovanför polcirkeln går solen aldrig upp den här tiden.
Som regel inträffar vintersolståndet oftast 21 december i Sverige, men vart fjärde år blir det 22 december (sista året i skottårscykeln).
Dock är skillnaderna små dagarna före och efter vintersolståndet – midvinterveckorna är en mörk tid i Sverige. Det är därför inte konstigt att vi har försökt liva upp oss med fester, som vanligt är vid årets brytpunkter.
