Den förre engelske förbundskaptenen sir Bobby Robson arbetade med fotboll i drygt sex decennier. Han var respekterad och ofta också älskad långt utanför Englands gränser. En ung Robson var med i Englands trupp i VM i Sverige 1958, fotbollsturneringen där en blott sjuttonårig Pelé slog igenom. Och han var manager för åtskilliga klubbar, både i England, Holland, Portugal och Spanien.
Foto: The Bobby Robson Foundation och Charlotta E Lindell
När jag intervjuade Bobby Robson på St James‘ Park i Newcastle-upon-Tyne i nordöstra England hade han varit på sin mangagerpost där i drygt fyra år; ett jobb han aldrig hade trott att han skulle få. Det var klubben i hans hjärta. Han var nämligen ursprungligen från Newcastle. Bobby Robson hade något år tidigare drabbats av cancer men lyckats tillfriskna. Tyvärr insjuknade han senare igen och han dog 2009 i „The Big C“ som han kallade sjukdomen.
När han var 67 år gammal stod han för första gången någonsin utan jobb. Bra, tyckte hustrun Elsie och sa: ”nu kan vi äntligen se världen”, sa hon. ”Låt oss resa till Australien och Tahiti”.
