Paul Rand, smaka på namnet. Ligger bra på tungan. Och inte minst, det ser snyggt ut också. Peretz Rosenbaum, som Paul Rand egentligen hette, behöll sina initialer och genidraget att byta namn och grafiskt optimera det säger något om den amerikanska designern. Detaljernas mästare, inget lämnas åt slumpen. Att benämna honom som grafisk designer är korrekt men han var mycket mer än så. Art director, reklamkonsult, konstnär och lärare på Yale University och mentor för generationer av studenter i grafisk design.
Ett av Paul Rands största och längsta pågående uppdrag var för it-företaget IBM. Paul Rand kommer in i en tid då företag som IBM var slutna bolag som ofta satt inkapslade i höga skyskrapor. Vi är i slutet av 60-talet och inget kunde vara mer rätt än att ge sig på att försöka undergräva fyrkantiga och stelbenta företagsstrukturer.
Något som tidigt slog Paul Rand var att ordbilden I-B-M är svårarbetad med den tunna bokstaven ”I” följt av bulliga ”B” och breda ”M”. En första åtgärd var att ge logotypen en slab-serif där valet föll på typsnittet City Medium, ritat på 30-talet. På det sättet får ”I” mer volym och ordbilden blir mer homogen. Vi känner idag logotypen med sina vertikala streck, men i designmanualen för IBM från 1969 finns varianter både utan strecken och med bokstäverna enbart i sina konturer.
