Min dotter frågar ibland varför jag inte har några kompisar. Då brukar jag bara skratta bort det och säga, att jag har nog med er. Men så är det ju inte.
Foto: Pixabay
Katarina 38 år, har man och två barn, hus och ett jobb som hon trivs med. På somrarna är hela familjen på landet och under julen åker de oftast till Thailand. Katarina tycker att hon har det perfekta livet om det inte vore för att hon inte har någon vän att dela det med. I bland kan hon till och med önska att hon hade en vän som var svårt sjuk, bara för att ha någon att ta hand om.
En av tio svenska kvinnor har ingen vän. Katarina är en av dem. Här är hennes historia.
Jag har aldrig varit en tjej som haft mycket kompisar. I skolan var jag ”plugghästen” som ingen ville leka med på rasten. Mig lekte man bara med om det inte fanns någon annan tillhands. Jag kom alltid i andra och tredje hand, aldrig i första.
När jag jobbar som lärare, har jag upptäckt att det finns barn som var som jag i nästan varje klass. Första gången jag fick syn på en sån liten tjej, tänkte jag; så där var ju jag!
