Skeppare Björn navigerar vant bland sjömärkena i den smala farleden. Längre ut ligger öarna glesare, mellan dem är horisonten obruten. Men vi är inte på havet. Det här är Vänern och vi färdas genom Lurö skärgård.
Text och foto: ELISABET AXÅS
Vi var de enda passagerarna som steg ombord i Ekenäs på Värmlandsnäs denna förmiddag. Björn Örnvald mötte oss vid bryggan och kör oss nu genom delar av Europas största insjöskärgård. Öarna vi passerar är bevuxna med skog och påminner lite om Stockholms mellanskärgård, men utan alla sommarhus.
Vänern har inte mindre än 22 000 öar. 250 av dem ingår i Lurö skärgårds naturreservat som sträcker sig nästan hela vägen mellan Värmlandsnäs och Kållandsö i Västergötland.
Så här i början av sommarsäsongen är vi nästan ensamma på sjön. Det känns som att vi färdas i en isolerad del av Sverige, men så har det inte alltid varit.
Redan för tusen år sedan var detta en viktig farled mellan Västergötland och Värmland. Från 1700-talet var sjöfarten livlig och här mellan öarna kunde segelskutorna ligga länge och vänta på bättre väder. Det behövde inte gå någon nöd på sjömännen, krogar fanns på flera öar.
