Rosévin av olika slag kan vara så lika men ändå är de så olika. Mångfald och överflöd gör det svårt att välja, det är rosévinets breda nisch. Men spelar skillnaderna i färg någon roll för hur bra roséviner är? Birgitta Magnusson reder ut skillnaderna.
Text: Birgitta Magnusson Foto: Birgitta Magnusson och Creative Commons
Det är en gammal fördom att ljusare rosévin skulle vara bättre än de mörkare. Viss skillnad till stil och smak ger visserligen nyanserna i färg, där de bleka lökskalsfärgade rosévinerna är bäriga och friska medan de mörkrosa är mer fruktdrivna och fylliga. Rosévin framställs vinvärlden över, men förebilden är ännu de ljusa sydfranska rosévinerna från exempelvis Côte de Provence. Men trenderna pendlar gällande färgutbud och smak och i nutidens rosévinsvåg finns hela spektret från beige till klarröd. Tittar vi historiskt kan det mycket väl vara så att de mörkare rosévinerna var föregångare eftersom rött vin i antikens Grekland förmodligen var betydligt blekare än dagens rödvin, mer likt en mörkrosa rosé alltså.