En gammal tradition att frossa kring julbordet

Carl Larsson bild av ett julbord år 1904.

Förr var det nykärnat smör och färskt kött som lockade på julaftonskvällen. Nu är det andra rätter. Men längtan efter fet och riklig maten förenar oss genom seklerna.

3 min lästid
Illustration av Jenny Nyström, med en julgris på ett fat
Julkort med bild av Jenny Nyström.

När en bonde- eller torparfamilj på 1800-talet slog sig ner vid bordet på julaftonskvällen var det en belöning för hela det gångna årets slit. Julmaten var visserligen ganska enkel, det som var speciellt var att det, för en gångs skull, stod färsk och nylagad mat på bordet. 

Smöret var kärnat, brödet nybakt, mjukt och doftande. Grisen var slaktad och förvandlad till en rad feta och närande rätter. Revbensspjäll, färsk julkorv och olika syltor hör till de äldsta jul rätter vi har. Men skinkan, som fortfarande tronar i mitten på många svenska julbord, hörde inte julen till före slutet av 1800-talet. Den åt man istället spicken (saltad, torkad och rökt) på sommaren, skuren i tunna skivor. 

Den perfekta julen

Under decennierna kring sekelskiftet 1900 trappades kraven på den perfekta julen upp. Det var då den oskarianska erans hemtrevlighetsideal slog igenom. Husmodern dukade upp ett överdåd av smårätter, dekorerade och pyntade som kulinariska svar på heminredningens tofsar, snoddar och broderier. 

Har du skrivit artiklar som du vill publicera på Gazzine?

Connecting people
through stories

Powered by journalists
Worldwide - in your language
Sustainable business model
Tack för att du stöttar vår vision!

Connecting people
through stories

Powered by journalists
Worldwide - in your language
Sustainable business model

Skaffa en prenumeration för att börja följa…

Stötta Gazzine för 99 kr/år Logga in