Elsa Laula Renberg väckte vrede med sin kamp för samernas rätt

Nordens friaste kvinna och samernas Jeanne d’arc – så hånades Elsa av sina belackare. Idag hyllas hon som en vägbanare. 

8 min lästid

Foto: Samefamilj i Norge ca 1900. Photochrom Print Collection / Wikimedia

Elsa Stina Larsdotter Laula föddes år 1877 och växte upp i en fattig liten stuga på Gajokfjäll i västerbottniska Vilhelmina. Här bodde familjen på sitt lilla stycke mark, sitt lappskatteland som tillhört släkten i generationer och som de kallade Kanaan. Elsas mor Kristina födde tio barn men fyra dog som små. När Elsa var nio år gammal hamnade hennes far Lars inför Åsele hovrätt för ”stöld av betande kreatur ute på mark” och dömdes till ”8 månaders straffarbete och ett års förlust af medborgerligt förtroende utöver strafftiden.” Väl fri igen krävdes Lars på ersättning för de stulna djuren. Kronofogden gick igenom den lilla stugan för att se om det där fanns något värt att sälja. ”I huset fanns intet matförråd, dåliga sängar och gårdskläder, alt vittnade om elände och fattigdom.” Familjens sammanlagda lösöre värderades till bara nio kronor. På något sätt lyckades familjen Laula ändå kämpa sig upp från denna nollpunkt. Det är möjligt att samiska vänner hade gömt renar som familjen ägde i sina egna hjordar för att djuren inte skulle konfiskeras av myndigheterna.

Har du skrivit artiklar som du vill publicera på Gazzine?