Innan andra världskriget bröt ut, 1938 kom Pnina Feiler från Polen till Palestina, som sen blev Israel. Pnina är ett stycke levande samtidshistoria. Från sin veranda på kibbutz Yad Hana, blickar Pnina tillbaka ett sekel.
Text: Birgitta Stolt / Foto: Mats Petersson
− Kom in, kom in, säger Pnina Feiler, när fotografen och jag knackar på. Utanför har vi just mötts av en ”vakthund” som tokskällt på ”främlingarna”.
Vi har kommit till Pninas hus på kibbutz Yad Hana i Israel, eller före detta kibbutz, närmare bestämt, då majoriteten av Israels kibbutzer idag har privatiserats. Yad Hana ligger nära Natanya, i centrala Israel, nära västbanken. Vi har tagit oss hit från Tel Aviv för att möta denna vitala kvinna, med ett dramatiskt och engagerat liv bakom sig. Pnina är mor till Dror Feiler, den kända svensk-israeliska tonsättaren, musikern, konstnären och aktivisten.
Vi slår oss ned vid köksbordet och blir erbjudna té och kaffe. Pninas blick är fokuserad, hennes intellekt är knivskarpt – vilket vi snart kommer erfara när hon ”namedroppar” tyska generaler från 30 – 40-talet och nämner detaljer ur Europas blodiga, politiska historia. Det här är ingen lättflirtad person vi har framför oss, Pninas känslouttryck pendlar under samtalets gång, mellan värme och skratt till irritation och bestämdhet. Samtidigt som hennes yttre påminner om en liten flickas, med sin kortklippta lugg och hästsvans bak i nacken. Pnina sätter sig vid bordet och drar upp ärmarna på sin färgglada velourklänning, och börjar berätta.
