Vi är som slavar i våra kroppar. Så tycks det i alla fall ibland när man läser populärvetenskapliga nyheter som handlar om vårt biologiska arv. Kunskapen om genetik växer explosionsartat. Men hur mycket påverkas vi av våra gener? Lotten Wiklund har gjort ett dna-test för att ta reda på vilka svar som finns (och inte finns) i hennes gener.
Under de senaste decennierna har dna blivit en miljardindustri där det är möjligt att ta patent på enskilda gener och där dna är ett hett investeringsobjekt. Men det handlar inte bara vetenskap och ekonomi.
Dna-test används för att fastställa släktskap och som bevismaterial i rättsfall. I generna spåras anlag för sjukdomar. Inom vissa cancerbehandlingar avgör genetiken vilken sorts medicin som fungerar bäst. Dna-tester används för att diagnosticera sjukdomar, vid fosterdiagnostik, inom arkeologi och evolutionsforskning.
År 1962 gick Nobelpriset i medicin till de tre forskare som upptäckte dna-molekylens struktur. Drygt fyrtio år senare, år 2003 lyckades man för första gången kartlägga människans hela arvsmassa eller genom.
