Finns det något mer somrigt än fladdrande fjärilar över en blomsteräng? De senaste 50 åren har den synen blivit allt mer sällsynt. Men glädjande nog ser vi en liten ökning de senaste åren.
Blåvinge, citronfjäril, nässelfjäril och påfågelöga. Vi minns sommarfavoriterna som fladdrade över ängarna när vi var barn. Hur de flög från blomma till blomma och rullade ut sin långa sugsnabel för att suga i sig lite nektar. Men idag är fjärilar faktiskt inte lika vanliga längre. De är beroende av vissa specifika växter och ett öppet landskap. Visserligen vandrar Europas fjärilar norrut, och i Skåne upptäcks en ny art varje år – men antalet individer har blivit färre totalt sett. Ökande temperaturer påverkar fjärilarnas nya mönster.
I Sverige finns drygt 2 800 arter. Det delas in i dag- och nattfjärilar, som oftast går att skilja åt utan större problem. Fjärilarnas viktigaste uppgift är parning och äggläggning. De utför akrobatiska parningsdanser i luften, men under själva befruktningen sitter de alldeles stilla med bakkropparna emot varandra – ibland i flera timmar. Honorna är oftast lite större och är blekare i färgerna. De veckor man kan se en fjärilsart flyga runt kallas fjärilens flygtid. De flesta fjärilar lever endast några veckor, men vissa arter kan bli runt ett år gamla. Några arter hinner få flera generationer med ungar och får då en lång flygtid.
