Med optogenetiken har psykiatern och neuroforskaren Karl Deisseroth revolutionerat möjligheterna att förstå och påverka hjärnan. Kanske ger kombinationen ljuskänsliga bakterier, genmodifiering och neurosensorer oss i framtiden svaren vi behöver för att bota hjärnans många sjukdomar.
Foto: Giorgio Giorgi /Pixabay
Mannen pratade oavbrutet. I ett till synes slumpvis flöde av tankar och associationer kom orden ut hur hans mun och bildade en obegriplig kedja av ljud. Humörsvängningarna var oerhörda, han ömsom skattade, ömsom grät. Av sin omvärld uppfattade han inte mycket. Men en sak var uppenbar. Mannen led svårt.
Karl Deisseroth var 27 år. Året var 1998.
– Där och då, i mötet med den här herren övergav jag den plan jag dittills satt upp för mitt liv, säger han. Jag såg hans oerhörda lidande och det berörde mig djupt. Och på något sätt fann jag det även mycket intressant hur psykosen kom till uttryck, hur en hjärna kunde fungera så fundamentalt annorlunda. I det ögonblicket bestämde jag mig för att bli psykiater.
