Utan översatt litteratur skulle vi stå oss slätt. Äntligen har strålkastarljuset riktats mot de som tolkar och förmedlar upplevelsen av en utländsk bok, snarare än att vara bokstavstrogen. Översättarna får plats på allt fler bokomslag.
Det går troligen inte att överskatta en översättares förtjänst. Utan översatt litteratur från utlandet skulle vi stå oss slätt. Vi skulle berövas nya världar med inspirerande sedvänjor, konstigt oliktänkande, annorlunda miljöer, viktig kunskap, omskakande ögonöppnare och udda möten.
Men när man pratar om översättningar har man länge utgått ifrån brist. Från att något fattas det översatta verket.
”Att översätta är som att växla pengar, något går alltid förlorat i transaktionen” är en devis som nämns i sammanhanget. ”Poesi är det som går förlorat i översättningen” löd ett försök att slå fast exakt vad det är som saknas från den amerikanske poeten Robert Frost.
Översättningar har också liknats en gnostisk världsbeskrivningen där Gud sägs ha övergett sin skapelse och lämnat den åt den så kallade demiurgen, en opålitlig trickster och undergud.
