Caféerna är en etablerad del av det kulturella kretsloppet i Europa. Det hävdar journalisten Björn Gustavsson som har besökt de mest anrika institutionerna.
Hela den mångförgrenade kafékultur som vuxit fram i Europa, sedan kaffet på 1600-talet blev allmänt, ingår som en väsentlig del i vår civilisations allmänna utveckling. Engelska coffehouses och kontinentens salongsliknande kaféer blev viktiga fora för vetenskapsmän och konstnärer. De utvecklades till nyhets- och informationscentraler. Här uppstod kotterier; här formulerades och diskuterades tankar; här tog nya strömningar form.
I likhet med oss människor härstammar kaffeträdet från Afrika. Men det är främst i Europa caféerna blivit en etablerad del av det kulturella kretsloppet.
Från och med andra världskriget har emellertid den gamla cafékulturen i viss mån stagnerat. Många berömda caféer har under senare decennier förlorat något av sin attraktionskraft, åtskilliga har slagit igen eller byggts om – alternativt fortlevt på sparlåga, med en huvudsaklig publik bestående av tårtätande damer och äldre herrar.
