Under andra världskriget var det neutrala Stockholm en spioncentral för både tyskar och allierade. För svenskarna var det livsviktigt att ta reda på Nazitysklands planer. De fick hjälp av en ung tysk sekreterare.
Bildkälla ovan: Alla bilder i montaget från Wikimedia Commons. Foto av svensk flagga Marieke Kuijjer from Leiden, CC BY-SA 2.0
Berlins flygplats sommaren 1942. Ett plan från Stockholm har just anlänt och den 25-åriga Erika Schwarze som är sekreterare på den tyska legationen i Stockholm förbereder sig på att stiga av. Hon ska hälsa på sin familj men istället för att känna glädje snurrar hennes tankar kring det kodmeddelande hon åtagit sig att smuggla genom för den svenska underrättelsetjänsten. Det regnar lätt när Erika stiger ur planet men hon tar ändå inte på sig kappan. Hon hoppas att hennes snäva korta klänning och långa slanka ben, framhävda av högklackade eleganta pumps, ska avleda Gestapokontrollörernas uppmärksamhet. Samtidigt vill Erika se ung och oskyldig ut och har lytt naziparollen „En tysk kvinna sminkar sig inte“. Hon hoppas att hennes stora blå ögon och „ariska“ utseende ska vinna Gestapos gillande.
