Hon var 200 år före sin tid – tack vare potatisspriten. 1748 tog sig den unga grevinnan Eva Ekeblad som första kvinna in i Kungliga vetenskapsakademien. Och allt började med experiment hemma i köket.
Efter en ljum start blev potatisen het i Sverige i mitten av 1700-talet. Det var kärva hungertider och mycket av det spannmål som borde gå till mat gick till brännvinsframställning. Eva Ekeblads forskning om hur potatis kan bli både bröd och brännvin fick därför rejält genomslag och gav henne inte bara en plats som första kvinna i vetenskapsakademien. Rönen nådde dessutom tusentals husmödrar landet runt då hennes rapport blev bilaga till akademiens almanacka – 1700-talets mest spridda skrift i Sverige efter Bibeln. Men trots detta har denna kvinnliga kemipionjär fått en undanskymd roll i historieböckerna.
Foto: Vänermuseet
Ung och driftig
Eva Ekeblad, född De la Gardie, såg dagens ljus i Stockholm år 1724. Hon var brorsonsdotter till riksmarskalk och greve Magnus Gabriel De la Gardie på Läckö slott. Familjen tillhörde alltså samhällseliten och Eva hade en ytterst privilegierad barndom. Som 16-åring gifte hon sig med den mer än dubbelt så gamla greven Claes Ekeblad och flyttade till Stola herrgård utanför Lidköping, där släkten Ekeblad huserat sedan 1530-talet. Men trakten var inte helt ny för Eva då föräldrarna ägde två gods i närheten, Mariedals slott och Lindholmens slott, som Eva fick i hemgift. Men det var på Stola hon blev husmor. Maken Claes var riksråd och hattpolitiker och bortrest i långa perioder. Den mycket unga Eva fick därför ansvar för gods och gårdar och rykte om sig att vara en driftig, begåvad och rättvis kvinna. Hon började studera olika grödor och ägna sig åt odling – och potatisen gjorde entré i hennes liv.
