Därför får du inte hela sanningen från ett Dna-test

Dna-test

Vi är som slavar i våra kroppar. Så tycks det i alla fall ibland när man läser populärvetenskapliga nyheter som handlar om vårt biologiska arv. Kunskapen om genetik växer explosionsartat. Men hur mycket påverkas vi av våra gener? Lotten Wiklund har gjort ett dna-test för att ta reda på vilka svar som finns (och inte finns) i hennes gener.

17 min lästid

Under de senaste decennierna har dna blivit en miljardindustri där det är möjligt att ta patent på enskilda gener och där dna är ett hett investeringsobjekt. Men det handlar inte bara vetenskap och ekonomi. 

Dna-test används för att fastställa släktskap och som bevismaterial i rättsfall. I generna spåras anlag för sjukdomar. Inom vissa cancerbehandlingar avgör genetiken vilken sorts medicin som fungerar bäst. Dna-tester används för att diagnosticera sjukdomar, vid fosterdiagnostik, inom arkeologi och evolutionsforskning. 

År 1962 gick Nobelpriset i medicin till de tre forskare som upptäckte dna-molekylens struktur. Drygt fyrtio år senare, år 2003 lyckades man för första gången kartlägga människans hela arvsmassa eller genom. 

Har du skrivit artiklar som du vill publicera på Gazzine?

Connecting people
through stories

Powered by journalists
Worldwide - in your language
Sustainable business model
Tack för att du stöttar vår vision!

Connecting people
through stories

Powered by journalists
Worldwide - in your language
Sustainable business model

Skaffa en prenumeration för att börja följa…

Stötta Gazzine för 99 kr/år Logga in