Kornguden från Vånga – dyrkades inpå 1800-talet

 

En 189 cm lång träskulptur bars runt så sent som på 1800-talet för att främja skörden. Oavsett kvalitet på skörden så var det kornguden som fick stå till svars.

Number of characters: 2 623

Kyrkliga gångedagar för att främja åkerjordens fruktbarhet var under katolsk tid vanliga i olika delar av vårt land. Under prästens ledning gick menigheten under psalmsång i procession över byns åkermarker för att välsigna sådden och för att få en god skörd. I detta användes processions­krucifix (krucifix på höga stänger), rökelser, vigvatten, helgonreliker i skrin, helgonbilder och helgon­skulpturer, alltmedan kyrkans klocka ljöd över bygden. Denna sed förbjöds vid reformationen på 1500-talet, men detta hindrade inte alltid bönderna att göra som tidigare.

Så sent som på 1800-talet brukades den så kallade Kornguden från Vånga i Västergötland, då bönderna bar runt en 189 cm lång träskulptur på sina marker. Detta skedde under vår och sommar och tycks ha skett utan prästens närvaro. Kyrkan verkar dock inte ha protesterat mot denna gamla sed. Träskulpturen i ek är daterad till 1200-talet, men vilket helgon det rör sig om är oklart då skulpturen saknar höger arm som troligen hållit om helgonattributet. Skulpturen hade tidigare sin plats i den 1876 rivna Vånga kyrka.

Vänligen logga in eller registrera ett konto för att beställa artiklar. Välj 'Logga in' eller 'Bli kund' i menyn.

Skaffa en prenumeration för att börja följa…

Stötta Gazzine för 99 kr/år Logga in